GE MIG EN KYSS INNAN DU GÅR ATT BYGGA EN DRÖM PÅ
dagarna bara flyger förbi, har ju absolut inte varit något sommarväder men jag vill ändå att tiden ska stanna precis här och nu. om två dagar är det redan juli, sen tre veckor till rockoff och sen är det augusti och sommaren är över. jag trivs väldigt bra med skolan i uppsala osv men jag känner ändå en ångest som smyger sig närmre intill ju mer dagarna går. jag vill inte packa ihop alla mina grejer och sätta mig på båten för att komma hem först nio månader senare, och med risk för att låta självisk vill jag inte se mina närmsta vänner gå vidare med sina liv helt utan mig för det gör ont att vara utan dem. och när vi ändå kommit till bokstaven där tårarna redan börjat rinna kan jag passa på att säga att ponnyn, själen och livet jag älskar mer än någonting annat inte ens kommer vara med mig när jag väl sitter på båten med fullpackade väskor. och det tar ondare än något annat någonsin gjort. och nu när tårarna redan rinner ner för kinderna och smakar salt på mina läppar kan jag inte låta bli att tänka på att jag nog inte ens kommer kunna trivas lika bra utan henne, för ingen utsikt är vackrare än den mellan öronen på min guldponny. så vad händer nu?
